Vi tog ett snack med svenska folkpunkarna Crash Nomada som släpper sitt album idag
28 mars, 2012 in INTERVJU
Först och främst beskriv och presentera bandet och medlemmarna så vi vet vilka ni är!? – Crash Nomada är ett internationellt folkpunkband. Rytmsektionen består av Toro på trummor och Tomoko på bas. Sen har vi Walter på dragspel, John på elgitarr, och jag Ragnar på sång och spansk ack-gura. Sen arbetar vi med lite olika blåsare, mest saxofon och trumpet.
Hur kommer man på idén att mixa punkrock och folkmusik? Vad kom först för er, folkmusiken, punken eller band som mixar de två? – De flesta av oss har en musikalisk bakgrund inom punkrocken. Men någonstans delar vi en kärlek till folkmusik från olika delar av världen och vi har integrerat det ganska mycket i vår musik. Mycket folkmusik och mer traditionell musik är, likt punken, ganska direkt i sitt tilltal och i sin intensitet. Sen finns det ju många av de här klassiska banden som The Clash och Mano Negra exempelvis som ju ganska tidigt blandade punkrock med folk- och världsmusik.
Vart ifrån kommer/vilka är era största influenser? – För tillfället är det mycket musik från Nordafrika och mellanöstern. Rai och ökenblues. Men vi lyssnar en hel del på svensk folkmusik, balkanblås och flamenco också. Och förstås, åttiotalspunk och hardcore typ Dead kennedys, Exploited, Bad Brains, Discharge och sådana grejer. Och faktiskt en del dansmusik, hip hop och reggae blir det också. På nya plattan hörs det nog även att vi influeras en del av band som Sonic Youth och Nirvana också.
Är Sverige och den svenska musikscenen redo för ett band som tar ut de musikaliska gränserna så mycket som ni gör? – Ja. Det känns som att folk är mer öppna än någonsin. Det vi gör live är så pass uråldrigt och tidlöst att det nog egentligen är mycket lättare att ta till sig jämfört med mycket annan musik som kanske framstår som mer mainstream. Vi är egentligen ett väldigt folkligt och lättillgängligt band – live i alla fall. Men visst, det är ju delvis snabb och skränig musik med subversiva texter, och på skiva är vi kanske lite mer gränsöverskridande och experimentella.
Vad ger er inspiration och kraft till era texter? – Bra fråga, jag har inte riktigt tänkt på det. Vissa låtar skriver sig själv. De lägger sig och ruvar i ens kropp. Både texten och musiken blir till parallellt utan att man själv kan påverka så mycket. Men ibland har man en hel låt färdig musikaliskt och ingen text, man sjunger kalle anka-engelska i brist på annat. Då brukar vi arbeta med texten tillsammans, jag och Walter. Vi brukar inspireras av de klassiska ämnena som vi människor står inför; en cocktail av ilska, hjärta & smärta, hedonism, sorg och glädje.
Vad har ni för framtidsplaner för bandet och er musik? – Vi hoppas på att plattan blir väl mottagen så att vi kan åka runt och gigga på den ett tag. Vi kommer att släppa en till singel och flera nya videor till låtarna. Vi kommer att vara med på olika samlingsskivor och turnera utomlands så mycket som möjligt. Sen har vi faktiskt redan börjat skriva nytt material så det dröjer nog inte alltför länge till nästa platta.
Och slutligen vilken musik lyssnar ni själva på för tillfället? – På sistone har jag lyssnat på Thåströms senaste som precis släpptes förstås. Och Watcha Clans senaste platta Radio Babel svänger riktigt bra.
Tack för intervjun !
*först publicerad på www.musiktidningen.se den 28/3 2012*